Jeremiah Karlsson har mutat in ett nytt litterärt område, socialtjänstthrillern. Det är i sig ganska märkligt att denna genre låtit vänta så länge på sig. Socialt arbete och myndighetsutövning rymmer ju tonvis med stoff att utvinna berättelser ur. Här kan deckarens stilgrepp armkroka med arbetarlitteraturens klassmedvetna vardagsrealism. Smålandsposten om deckare från Kronoberg
|
Sorgens kammare2012. Jag hade varit ute på fältet och testat arbetsmarknaden. Den var hård, men hade ännu inte nått medias uppmärksamhet, så som den gjorde 2014 i samband med Yaras dödsfall i Blekinge. Plötsligt ändrades rapporteringen om socialtjänsten i en mer dyster riktning, och ett nytt fokus lades på socialsekreterares arbetssituation. Samma sak kan man säga om mitt skrivande; det blev tjänstemannaorienterat.
Sorgens kammare skildrar en ny svensk politisk situation, fortfarande ovanlig inom skönlitteraturen. Sorgens kammare handlar om det delade Sverige som har vuxit fram långsamt men bestämt. Romanen är alltså en samhällskritisk, socialrealistisk roman - men också en modern arbetarroman om tjänstemannens situation i svensk välfärdsbyråkrati. Boken handlar om konsumtionssamhällets konsekvenser på människor och mänskliga relationer - kort sagt en existentiell roman om sorg och förlust som visar upp det samtida samhällets bisarra undermedvetna. Sorgens kammare är min mest sinistra roman, dess olika lager är sammanvävda på ett speciellt sätt som delvis övergår min egen blick. Förhoppningsvis är detta en roman som det lönar sig att läsa mer än en gång. Mindre känt är att romanen handlar om black metal också! Intervju i tidningen Faktum
|
Länkar
|
- Smålänningen: Nytt boksläpp för Jeremiah Karlsson.
- Björn Öijer: "Jeremiah Karlsson lotsar läsaren i det mänskliga psykets labyrinter. Hans språk är ledigt och sina talrika metaforer hämtar han ur den småländska naturens taggiga skogsridåer eller Bibelns legender, himmel och helvete. Musikalisk är han också, fyller texten med orkestrala ljudkulisser från Arvo Pärt till norsk black metal. I musiken återfinner de ”mänskliga soporna” sin värdighet." |