Protestanten
Något av det som mest gör Protestanten till en läsvärd roman är dock Karlssons bildrika uttryckskonst, vilken med små och icke pretentiösa medel ofta tangerar poetiskt vunna höjder i sina många vackra och gripande bilder. Detta gör Protestanten till en stundtals ytterst njutningsbar roman. Man kan undra över det här porträttet av en introvert man med ett själsligt självskadebeteende gränsande till vanvett. |
"Since to be wholly of the present means to be fully conscious of one's existence as a man, it requires the most intensive and extensive consciousness, with a minimum of unconsciousness."
- ur "The Spiritual Problem of Modern Man" av C.G. Jung Den invecklade frågan om medvetandet, självmedvetenheten - hur bra självinsikt en människa egentligen kan ha, samt med hur pass bibehållen konsistens och själslig hälsa, kort sagt: självbetraktelsens problem - var något som jag ville undersöka då jag skrev romanen Protestanten. Det vanliga är ju att människor gärna ser till sin egen godhet i etiska frågor - inte tvärtom, sina egna blinda fläckar, den egna likgiltigheten, kortsiktigheten och ondskan. Men borgar en sådan hållning för genuin godhet på ett större strukturellt plan? Det var i januari 2013 som en märklig gestalt flög in i mig, född ur en känsla av samhällsundergång. Han hette Simson, och var en plågad, ung präst med ett alldeles för stort mått av självkännedom. Till skillnad mot gemene man tror han inte ett ögonblick på sin egen omedelbara godhet, snarare tvärtom - han ser sig som tämligen vedervärdig, en "mörkerman". Romanen skrev sig i det närmaste själv, på ett mestadels mycket lustfyllt sätt, men gav mig stundtals stark motvilja. De psykologiska spelen som pågår i romanen var invecklade. Ändå visste jag att jag rörde mig mot en djupare och mer avklarnad sanning om förhållandena som jag undersökte, och jag kunde inte vänta med att ta reda på vart ledstjärnan skulle ta mig. Skrivandet blev mig därför, som så ofta, övermäktigt. Boken blev klar flera gånger om. Karaktärerna slutade inte att handla bara för att jag satte punkt. Det som hade startat vintern 2013 var bara början på en nästan fyra år lång periodisk skrivprocess. Protestanten är inspirerad av böcker som Dvärgen av Pär Lagerkvist, Den unge Werthers lidanden av Goethe, Anteckningar från källarhålet av Dostojevskij. Den är en dramatisk relationsroman, men också ett okonventionellt intrång i Svenska kyrkans omedvetna. Protestanten är vidare en ovanlig skildring av en prästs själavård med en flicka på elva år. En filosofisk och teologisk spänningsroman, kanske man kan kalla boken, som uppmärksammades i flera tidningar, och även i P1:s "Människor och tro". Det bästa priset på romanen hittar du här. |
|
• Präst förlorade sin människokärlek - P1 "Människor och tro"
• Ung ilsken präst i fokus - Sydsvenskan • Han inspireras av Domarboken - Dagen • Nysläppt bok av Jeremiah - Smålänningen • En mycket välskriven bok - Tidningen Kulturen • Porträtt av en plågad präst - Björn Öijer, Boktipset |